Mobil som mus
Eremit-tendenser
Jag kan faktiskt erkänna sådant, trots att jag är oerhört långsint och självgod. För det finns ju ingen som är lika bra som jag. Dock är jag lite besviken på mig själv nu när jag har gått och blivit förkyld. Ciggaretterna smakar pecka och morot, rösten raspar sig fram och känner ingen smak på vilket käk jag än äter. Så nu kan börja knapra piller, bli anorektiker och sluta prata. Kanske bli eremit i Norrlands djupa skogar.
CSI i alla dess former
Kollade på CSI: NY idag. CSI-nörd som man är. Men det var den värsta smörja jag har sett på år och da'r. Här kommer en liten guide på vilka amerikanska kriminalserier som däremot är helt ok.
CSI: Las Vegas
- För att citera Björn Gustafsson i Parlamentet så är denna serie "top notch(!)" och min personliga favorit. Bra karaktärer i krypchefen (kan ta reda på hur död en kille har varit genom att analysera krypen, coolt!), den ensamstående mamman, den spelberoende (det är trots allt Las Vegas), tjejen som inte har ett liv utanför CSI, sydstatssnubben och den lite halvgalne kemisten (dock som nu tagit ett steg uppåt). Brass får man inte heller glömma.. Mmm.. Hade jag varit lite äldre, så pang boom!
CSI: Miami
- Säger bara en sak; Horatio Caine. Grr.
Navy CIS
- Flottans csi/och lall-gubbar. Det var här allt började. Tack vare denna serie kom intresset för kriminalserier, som tidigare var ett hatobjekt. Gibbs är så sjukt jävla cool, med sin hårda yta. Tony är bara snygg. För snygg. Får kåtryck när han dyker upp i rutan. McGee är skönt töntig och lite halvgullig i sitt sätt, man undrar också när han och Abby ska få till det. Damerna i serien, Ziva, Abby och chefen är också helt ok.
Criminal Minds
- Inte sett så mycket av denna serie, men senast såg jag två avsnitt på TV-burken igår. Och där satt jag. Kunde inte slita blicken från tvn. Jag satt till och med kvar under reklamen, vilket jag INTE brukar göra. Ville inte missa en sekund för att det var så nervigt! Skulle tönt-killen klara sig från den schizofrena snubben som dödade i guds namn? Grymt.
Ofrivilligt gravid?
Min mens är försenad. Not good.
Note to myself: Sluta rök (vill inte dö i förtid, kan ju få en propp) och börja käka piller. Om nu mensen vill komma någon jäkla gång...
By the way
Han är en loser, baby
Kom att tänka på en rätt rolig händelse som hände på en liten kvarterskrog norråt i landet. Lyckades på något sätt träffa på en av våra mest kända (och förmodligen konstigaste) artisters son där. Gick förbi han. Han hejade. Stoppade mig. Sedan skulle vi stå där och skaka hand i någon minut. Blev lite rastlöst och vacklade lite med blicken, som han inte gjorde. Han försökte borra hål i mina ögon. En av hans vänner försökte tvinga på honom på mig genom att övertyga att han är "jättetrevlig och snäll". Vid detta lag tyckte jag att jag kände igen snubben på något sätt, men minns inte varifrån. Kanske hade sett han Ica, eller något. Trodde jag. Lämnade sällskapet efter lite travande tankar om vad det för idiot, när jag fick höra vem det var jag skakat hand med nyss. Det visade sig även att han var den onde av de två sönerna till artisten. Hade knarkat och grejer. Fem minuter senare såg jag honom stå och hångla upp någon brud i hörnet. Tio minuter efter det satt han och ragga upp en brunett vid ett bord.
Snacka om att leva på sitt namn.
Sammansättning av två undantag
Undantagsligg
10. Horatio i CSI Miami
Kommentar: Nu snackar vi alltså om karaktären i serien, för jösses vad het han är där. I sättet. Personligheten. Grrr.
09. Mattias Weinhandl
Kommentar: Hade haft några placeringar högre om han inte svikit MODO. Men kan inte undgå det faktum att han är fuckable. Till 100 %.
08. Jim Carrey
Kommentar: Med sättet han pratar, går, ler.. Well, he keeps my fire burning, baby.
07. Carolina Gynning
Kommentar: Sjukt snygg kvinna. Lika galen som mig, om inte värre.
06. Will Ferrell
Kommentar: Han skulle få mig att skratta upp till himlens höjder. Så skönt skulle de vara. Mums..
05. Fredrik Warg
Kommentar: MODO-spelare för all del, men han har inte annars bara utseendet, utan även personligheten. Har träffat på denna karl några gånger och han charmade fan ihjäl mig till döds (dock inget ligga. Än).
04. Den där blonda unga killen i Parlamentet
Kommentar: Klart fuckable.
03. Tobias ViklundKommentar: En sjukt blyg kille, men hans drag är inte att leka med. Vore han inte hockeyspelare skulle han passa som modell. Skulle inte banga en sekund på blygisen.
02. Josh Duhamel
Kommentar: Mer känd som McCoy i Las Vegas. Brukar inte titta på TV så ofta, men han är ett av skälen till att jag gör det med jämna mellanrum.
<-- 01. Henrik Lundqvist
Kommentar: Namnet säger väl allt. Guds gåva till kvinnan.
Mmm Baby
Fan..
"He is a liar. I just don't know what the lie is yet." Han kunde ju inte vara mer ka-ching i sina repliker heller.. Varför blir man jämt kär i en jävla karaktär på TV?! Borde skriva in mig själv.
What's wrong with me?
Min drömprins
Google Fu
Helt seriöst. Egentligen borde jag söka upp en psykolog som intalar mig att jag borde se framåt istället. Men någonstans inom mig har jag en spärr som släpper det faktumet.
Har han en blogg eller någon communitygrej fastnar jag där i timmar. Läser långt tillbaka i tiden, tills jag hittat något intressant. Jag kanske hittar gamla dagböcker på diverse sajter, där de skrivit gamla kärleksmeddelanden till varandra. Och jävlar vad jag blir svartsjuk då. Jag går i taket och blir skitsur på honom. Han fattar ingenting (konstigt nog).
Jag vill inte sluta som en svartsjuk gammal ragata! Fan, alltså..
Självständighet är en självklarhet
Eller oops.. Det kanske man inte får göra som tjej. Erkänna sådana där snuskiga saker...
Jag har haft sex med Lassie
Jag är faktiskt lite sur idag, men inte tillräckligt för att det ska brinna. Såg en av dessa krogenragg på TV-apparaten idag och lyckades på något vänster fastna där också. Tycker synd om hans flickvän som lever med ett sådant svin som leker med hennes och andra tjejers känslor. Men en dag, en dag kommer han få äta upp det. Vet ju var han bor, så en natt kanske han vaknar av ägg som spräcks mot hans ruta...
Hittelön till den som vet!
Jag var ute och slirade i helgen och vaknade rätt bakis i söndags eftermiddag med ett ordentligt blåmärke, som sträckte sig från under knäskålen och upp. Hade även ett litet blåmärke under höger armbåge. Huvudvärken anar jag dock var den kom ifrån.
Så nu frågar jag er som befann 20 mil norr om Sveriges mittpunkt, på en krog som bär samma namn som knarkarkvarten i Stockholm; Såg ni en crazy blondin göra något tokigt? Typ som att stå på händerna på dansgolvet eller kröp omkring i rökrutan? Jag har bannemig ingen aning.
Hittelön till den som kommer med något som kan friska upp mitt minne!
Lite statistik
...Jag har haft mens under flygtur: 3
...Jag har blivit kär under det senaste halvåret: 6
...Jag har haft onödigt odrägliga fyllor: 1 000 000 (minst?)
Sannolikheten av 100 procent att:
...Jag köper träningskortet i veckan: 84,5 %
...Jag kommer falla tillbaka på rökningen: 50 %
...Jag kommer få sex i helgen: 100 %
Jag lever!
Så nu är det koffein och nikotin som gäller. Vissa jobbar ju tills 22 ikväll.
Småttingar med H!
Det finns nog inget värre än tiden efter jul, smockfull efter mängder av choklad, mat och julmust. Jag mår illa när jag vaknar. Jag mår illa när jag går. Och nu. Stillasittande framför en skitburk. Försöker lätta upp stämningen med att lyssna på hockey, men inte ens det funkar! Jag som alltid blir from som ett lamm (eller snarare vild som ett 
lejon) av att höra crosscheckings, flås och domarvisslan. Jag är körd. Är det såhär det känns att vara gravid? Illamående 24/7. Usch. Jag som hade planerat att skaffa minst 4-5 småttingar med denna man... Som en dag ska spela i samma lag som far sin. Men vem vet! Kanske känner mig nyskapande istället och gör ett Oscar-lag! Mums... En dag ska han bli min. En dag.. Moaha!
Spya på Arlanda
Så här var det.. Jag hade varit på personalfest kvällen innan. Blivit full och glad. Åkte hem. Sov. Vaknade med baksmällan från helvetet och upptäckte att jag även under nattens gång hade fått lingonveckan.Toppa det med en opackad resväska och ynka tre timmar tills flyget skulle gå. Underbart, eller hur? Men det gick faktiskt bra! Till en början.. Väl framme vid Arlanda sätter det igång och magen värker lite smått till en början för att sedan prompt gå över till klass "DÖDA MIG!". Så kändes det. Bokstavligt talat. Jag bad till Gud som aldrig förr. Lovade att gå i kyrkan varje söndag om han bara skonade mig. Men det stannade inte där, sedan sattes resterande smärtor igång. Kunde knappt gå. Mådde illa. Var dålig i magen. Huvudvärk. Kallsvettningar. Jag kunde praktiskt taget känna dödens andedräkt i nacken på mig inne på toan (var ju tvungen att iallafall försöka bli av med skiten). Jag kan ju tillägga att jag kände mig lite stressad där i slutändan, för planet började boardas så jag pinade mig in i kön. Fortfarande illamående och med huvudvärken. Till sist stod jag inte ut längre. Inte spyan heller. När jag var näst på tur i kön sprang jag in på toaletten och spydde i handfatet för att sedan snabbt återvända som ingenting hade hänt. Jag hann. Och jag vann. För jag stank fan inte spya efter det!
Så det här är mitt erkännande till alla er som besökte damtoaletten vid gate 4-något mot Umeå klockan 16.10 (tror jag) i slutet av oktober förra året. Jag var tvungen!
