Google Fu
När jag träffat en kille har jag en ganska konstig ritual som jag måste gå i genom. En av de sakerna handlar om att googla sönder hans namn och praktiskt taget försöka ta reda på allt och varenda tjej han har haft innan mig. Jag vet inte varför jag blir sådan, men jag ger mig inte.
Helt seriöst. Egentligen borde jag söka upp en psykolog som intalar mig att jag borde se framåt istället. Men någonstans inom mig har jag en spärr som släpper det faktumet.
Har han en blogg eller någon communitygrej fastnar jag där i timmar. Läser långt tillbaka i tiden, tills jag hittat något intressant. Jag kanske hittar gamla dagböcker på diverse sajter, där de skrivit gamla kärleksmeddelanden till varandra. Och jävlar vad jag blir svartsjuk då. Jag går i taket och blir skitsur på honom. Han fattar ingenting (konstigt nog).
Jag vill inte sluta som en svartsjuk gammal ragata! Fan, alltså..
Helt seriöst. Egentligen borde jag söka upp en psykolog som intalar mig att jag borde se framåt istället. Men någonstans inom mig har jag en spärr som släpper det faktumet.
Har han en blogg eller någon communitygrej fastnar jag där i timmar. Läser långt tillbaka i tiden, tills jag hittat något intressant. Jag kanske hittar gamla dagböcker på diverse sajter, där de skrivit gamla kärleksmeddelanden till varandra. Och jävlar vad jag blir svartsjuk då. Jag går i taket och blir skitsur på honom. Han fattar ingenting (konstigt nog).
Jag vill inte sluta som en svartsjuk gammal ragata! Fan, alltså..
Kommentarer
Trackback
